Vad utgör en hållbar livsstil?

1 juli 2019

Den som antar eller upprätthåller en hållbar livsstil kan få många kommentarer om att göra rätt eller fel. Hur ser en hållbar livsstil egentligen ut nuförtiden? Är det att handla mat med återanvändbara påsar, kompostera eller att använda papperssugrör? Är det att dumpa bilen, leva utanför normen i ett litet hus och aldrig flyga igen? Är det att vänta på att en utopisk framtid där teknik, robotar och flygande bilar löser allt? Svaren är inte tydliga någon – varken för individer, företag eller politiker.

Vad som är tydligt, enligt experten Julian Hill-Landolt, är att det är oerhört svårt att leva hållbart när du har en medelklassinkomst, oavsett var i världen du bor. Infrastrukturen i människors liv – hemmen de lever i, energin de använder, hur de tar sig fram, leveranskedjor de förlitar sig på, saker som det är normalt att spendera pengar på – de erbjuder helt enkelt inte en hållbar livsstil.

Hill-Landolt är chef för arbetet för hållbara livsstilar på Genèvebaserade World Business Council for Sustainable Development (WBCSD), en icke-statlig organisation som samlar 200 globala företag för att arbeta med utmaningar när det gäller hållbar utveckling.

Att tjata på människor för att få dem att leva strikt hållbart fungerar inte, säger Hill-Landolt, och ger det typiska exemplet: du bör köra bil mer sällan, du bör flyga mindre, du bör leva i ett mindre hus, du bör ändra din kost. Vi säger åt människor att det enda sättet de kan leva hållbart på är att ge upp saker.

”Innan företag faktiskt gör det möjligt för människor att leva mer hållbart, varför ska människor ge upp något av det de gör för närvarande?” frågar sig Hill-Landolt. "Men vi ser förändringar i samhället ­­­­– vi ser att människor försöker förändra sin livsstil – till exempel sin kost, sitt hem och saker man köper. Detta innebär att det finns en möjlighet att formulera om idén om en hållbar livsstil till ett bättre liv, i stället för att leva med mindre.”

Hållbara förändringar sker när samhället kräver förändring, när företag skapar visionära produkter och tjänster som även är lönsamma, när politiker implementerar hållbar infrastruktur och stiftar lagar som ger medborgarna incitament att använda hållbara alternativ.

Ökningen av elbilar inträffade inte bara för att ”en revolutionär tillverkade en framtidssäkrad elbil”, konstaterar Hill-Landolt. ”Batteriteknik gjorde bilarna konkurrenskraftiga, laddningsinfrastruktur byggdes och politiker införde ett antal incitament. Omvandlingen sker eftersom alla dessa saker inträffade i rätt tid.”

Från ett företagsperspektiv kommer framtida hållbara vinster när man gör en bättre, renare, smartare livsstil möjlig och utvecklar infrastruktur som stöder de förändringar som behövs. För individer finns det förstås också mycket man kan göra. Vi borde naturligtvis försöka minska energi- och vattenförbrukning, äta mer växtbaserat och mindre kött och använda gröna rengöringsprodukter. Dessa åtgärder kan både förbättra vårt välbefinnande och hjälpa miljön. WBCSD hjälpte faktiskt till att skapa en uppsättning ”mål för det goda livet”, som angav några av de personliga åtgärder som människor kan vidta för att hjälpa till att stödja FN:s mål för hållbar utveckling.

Men Hill-Landolt föreslår även djupare självrannsakan: Varför måste jag arbeta 14 timmar om dagen för att ha råd med saker jag aldrig använder? Varför tar jag flera korta semestrar om året i stället för en semester på tre eller fyra veckor där jag verkligen lär känna en ny del av världen? Hur kan jag lära mig att njuta av den värld jag faktiskt lever i? När du strävar efter att bo bättre i stället för större är det anmärkningsvärt hur mycket mer hållbar din livsstil blir.

World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) är en global, vd-ledd organisation där fler än 200 ledande företag arbetar tillsammans för att påskynda övergången till en hållbar värld. KONE är stolt över att vara medlem.